BOKMÄSSAN I GUADALAJARA

Årets bokmässa i Guadalajara (Mexiko), den viktigaste i den spanskspråkiga världen, satte Tyskland i centrum. Hedersgäster var Mario Vargas Llosa och Herta Müller. I ”rum för poesi” läste bland andra den unge argentinsk/spanske poeten Anders Neuman, argentinaren Juan Gelman , mexikanskan Carmen Boullousa, Nicaraguanskan Claribel Alegría, tysken Swantje Lichtenstein, undertecknad och José Emilio Pacheco.

Jag var för första gången på mässan som på många vis liknar Göteborgsmässan. Den är publik och rymmer massor av aktiviteter även om här också handlas rättigheter och görs affärer. Bland de många böcker, kontakter och tidskrifter jag hade med mig hem vill jag gärna tipsa om Web (och papperstidningen) Periódico de poesía  http://www.periodicodepoesia.unam.mx/ Det är en månadstidning, vars chefredaktör poeten Ana Franco jobbar mycket för att sprida poesi, utan att förminska och förenkla den.  Den ges ut av UNAM, Mexikos största universitet och det är utan tvekan en publikation som skulle kunna inspirera en svensk nätsatsning på poesi.

/Magnus W-O

CERVANTESPRISET TILL NICANOR PARRA

Född 1914 är den chilenska poeten Nicanor Parra en ålderstigen pristagare, kanske den äldsta i prisets historia, men till sinnet är 97-åringen allt annat än gammal. Överraskande, självsvåldig, mångkunniga (och mångspråkig) och fräck. Universidad de chile har en utmärkt hemsida om honom, som också har engelsk version

http://www.nicanorparra.uchile.cl/

/magnus w-o

PREMIO NACIONAL DE POESÍA 2011

Det spanska kulturministeriet har varje år 1924 delat ut ett nationellt poesipris (i år på 20 000 €). Juryn består av betrodda poeter och kritiker. Det tycker jag den svenska regeringen borde ta efter, inte minst därför att det skulle tvinga kulturutskott och kulturdepartement att tänka på poesi  åtminstone en gång om året. Den spanska pristagaren för 2011 blev Frascisca Aguirre (f. 1930). Hon får det för sin bok Historia de una anatomía (en anatomis historia), Hiperion ISBN: 8475179630.

Magnus William-Olsson

Nordisk poesi

är inte så lätt att finna i Sverige. En bra hjälpreda är Audiator Bokhandel, som även saluför böcker annanstanst ifrån. http://www.audiatur.no/bokhandel/

Gunnar Waerness intervjuad i La Journada (México)

http://www.jornada.unam.mx/2011/10/25/cultura/a04n1cul

POESI OCH AKTIVISM

Knarkkartellernas och polisens våldspiral i Mexiko skruvar sig allt högre. Tiotusentals döda i allt mer oförutsägbara och slumpmässiga mord. Den 28 mars i år mördades Juan Francisco Sicilia Ortega tillsammans med sex andra utan klara motiv. Hans far, poeten Javier Sicilia, drog till följd av dådet igång en proteströrelse som samlat 100 000 tals protesterande i olika mexikanska städer och som fortsätter med stor kraft. Många mexikanska poeter har starkt involverat sig. Rörelsen kallas ”Estamos hasta la madre” (ung. ”Vi har fått nog”). Följ den på hemsidorna http://www.estamoshastalamadre.com/  och http://movimientoporlapaz.mx/

 /Magnus William-Olsson

POETER MED HEMSIDOR

I många länder spelar internet en allt viktigare roll för poesin. Publiceringsvägarna är många också på nätet. Det finns bloggar, forum, internettidskrifter och mycket mer. En del poet håller sig också med informativa hemsidor. Ett sådant exempel i norden är Pia Tafdrup som har en ambitiös sida som ger en vid och bra information om vad hon skrivit, vad som finns översatt till olika språk, etc. http://www.tafdrup.com/ Ett exempel av  ett helt annat slag är den store Irakiska poeter Saadi Yousef, som sedan många år bor i London. Saadi Yousef (född i södra Irak 1934) är en rastlöst rörlig och skrivande poet. Han skriver mycket. En stor del av hans publik bor långt ifrån honom själv. Internet är för honom ett perfekt forum för att publicera sig. Hans hemsida heter http://www.saadiyousif.com/home/index.php  Dess engelska texter hittar man på: http://www.saadiyousif.com/home/index.phpoption=com_content&task=blogcategory&id=26&Itemid=39

Vi tar tacksamt emot tips på andra intressanta hemsidespoeter

 /magnus william-olsson

ENKÄT 1

Anna Hallberg
Poet och kritiker
För mer info se:  http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=9337

Vilken utländsk poet läser du helst just nu och varför?

Jag är fortfarande rätt upptagen av Anja Utler. För att hon gör något extremt sensibelt med språkljuden, rör sig uppmärksamt på morfemnivå. Något jag behöver och längtar efter. Är trött på utsagor. Framförallt mina egna. Vill tillbaka till klangen och motståndet, vibrationerna, i de mycket små beståndsdelarna.

Vilka tidskrifter och nätsidor konsulterar du helst för att orientera dig om lyrik på andra språk än svenska?
Läser gärna Jacket Magazine, som ursprungligen redigerades från Australien men numera från Philadelphia. Se:  http://jacket2.org/

Mot vilka språkområden, regioner eller länder tycker du att svenska poeter borde rikta sina blickar just nu?
Ingen aning. Har svårt för alla former av "borde" när det gäller poesi. Men jag har fått för mig att det skrivs en hel del intressant samtida poesi i Serbien som jag gärna skulle se översatt.

Vilken klassisk utländsk poet tycker du borde översättas och ges ut snarast?
Har svårt för begreppet "klassisk" också... men tycker det är fantastiskt att det kommit så många nyöversättningar av poeter som Emily Dickinson, Rilke, Rumi osv. de senaste åren. Översättningar sipprar in från olika håll, andra poesier muterar sig in i det svenska språket, det är en arbetsam process som måste drivas av engagemang och kärlek. Många gånger ett ensligt arbete. Otacksamt, för den som tänker kortsiktigt, men viktigt och inte sällan avgörande för den framtida poesiutvecklingen.

14 oktober 2011

ENKÄT 1

Niclas Nilsson

Poet och översättare.
För mer info se http://www.wwd.se/Forfattare/Forfattarpresentationssida/?personId=19819

Vilken utländsk poet läser du helst just nu och varför?

Brandon Downing; outgrundlig, kompositionsskicklig, allvarlig/humoristisk. Lisa Robertson; outgrundligt modern, hård/fri, allvarlig/humoristisk.

Vilka tidskrifter och nätsidor konsulterar du helst för att orientera dig om lyrik på andra språk än svenska?
Combo (numera nedlagd), Pratilipi, Chain, Fence, Jacket. Alltför få.

Mot vilka språkområden, regioner eller länder tycker du att svenska poeter borde rikta sina blickar just nu?
Jag vet inte vad svenska poeter behöver. Men i princip borde vi rikta blicken mot det vi ännu inte sett.

Vilken klassisk utländsk poet tycker du borde översättas och ges ut snarast?
Bernadette Mayer. (Och Anne Sexton.) (Och Charles Olson.)

5 oktober 2011

Postdigital poesi

Jag har ibland prövat att använda begreppet ”postdigital poesi” (begreppet ”postdigital” har jag från Rasmus Fleischer) för en ny strömning inom poesin som man kan möta på många håll i världen.

Kännetecknande för den är att den äger rum ”överallt”. Eftersom det postdigitala tillståndet är ett globalt fenomen, blommar den ”postdigitala poesin” upp utan andra genetiska eller intertextuella förbindelser på många håll samtidigt. Vidare kännetecknas den av att den prövar poesins traditionella strata med utgångspunkt i den digitala erfarenheten. Den förhåller sig på ett närmast självklart vis till poesin som ”uppmärksamhetsform” snarare än som en repertoar av skrivsätt. Den söker i hägnet härav närvaro, kroppslighet och långsamhet.

     Somliga av de ”postdigitala” poeterna ter sig med den digitala och predigitala poetikens glasögon som ”neoklassicistiska” eller ”kulturkonservativa”, men jag tror att det rör sig om en felsyn. En villanella är inte en längre en ”villanella” i internettåldern. Den återstår att uppfinna på nytt i ljuset av den akuta uppmärksamhetskris som det postidigitala tillståndet kämpar med att övervinna.

    Ett av mina exempel på ”postidigitala” poeter är australiensiskan Sarah Holland-Batt.

http://www.poetryfoundation.org/bio/sarah-holland-batt


Magnus William-Olsson

ENKÄT 1

Jenny Tunedal
Poet. Kritiker. se http://www.wwd.se/Forfattare/Forfattarpresentationssida/?personId=16783  

Vilken utländsk poet läser du helst just nu och varför?

Etel Adnan, därför att hennes skrivande, dess sätt att genomkorsa (överkorsa) olika traditioner –

framför allt inom arabisk, fransk och amerikansk poesi, intresserar mig.

Vilka tidskrifter och nätsidor konsulterar du helst för att orientera dig om lyrik på andra språk än svenska?

Alldeles för få. Men exempelvis Banipal, Vagant, Chain, OEI, Ron Sillimans blogg, Ubuweb, Afsnit Ps plogg (nu avslutad), Swoonrocket, Exosceleton

Mot vilka språkområden, regioner eller länder tycker du att svenska poeter borde rikta sina blickar just nu?

Svår fråga – mot de områden som intresserar dem. Men jag tror det är viktigt och berikande att blickarna riktas utåt, ut ur den egna tiden och det egna trånga rummet. Själv är jag intresserad av den arabisktalande världen och dess poesier, och alltid av amerikansk samtidspoesi.

Vilken klassisk utländsk poet tycker du borde översättas och ges ut snarast?

Jag blir osäker på vad "klassisk" innebär, men mitt förslag är Fadwa Touqan (1917-2003). Jag längtar också efter att få läsa de andra delarna av Adonis Boken, vars första del finns i svensk översättning.

30 september 2011

ENKÄT 1

Alice Thorburn

Bibliotekarier i Stockholms Stadsbibliotek och ansvarig för Posibazaren i Asplundhuset.

För mer info se http://biblioteketsbokbazar.blogspot.com/

Vilken utländsk poet läser du helst just nu och varför?

Läser – men helst lyssnar på – Nora Gomringer, tysk estradpoet som framträdde på bokmässan och finns att se på Youtube. Fantastisk inlevelse, otrolig utstrålning och scentalang. Både rolig och omedelbar, och allvarlig och tänkvärd.

Vilka tidskrifter och nätsidor konsulterar du helst för att orientera dig om lyrik på andra språk än svenska?

Kan inte säga att jag har koll på någon särskild faktiskt.

Mot vilka språkområden, regioner eller länder tycker du att svenska poeter borde rikta sina blickar just nu?

Östeuropeisk och tysk poesi.

Vilken klassisk utländsk poet tycker du borde översättas och ges ut snarast?

Vet inte om hon är klassisk precis, men vi hade en kroatisk poet här på Stadsbiblioteket igår kväll som läste sina dikter samt översatta versioner gjorda för det tillfället – hon finns inte på svenska. Hon heter Sanja Lovrencic, tyckte mycket om hennes dikter.

29 november 2009

ENKÄT 1

Eva Ström Poet, prosaist, kritiker och översättare.
För mer info se http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=6086

Vilken utländsk poet läser du helst just nu och varför?

Jag läser just nu Rainer Maria Rilke och Friedricke Mayröcker. Rilke (Orfeussonetterna) för att försöka förstå dem, kanske översätta dem och se hur de är uppbyggda. Mayröcker för att hon är så öppen och har ett så anspråkslöst tilltal.

Vilka tidskrifter och nätsidor konsulterar du helst för att orientera dig om lyrik på andra språk än svenska?

Tidskrifter och nätsidor. Detta är svårt. Jag har inget regelbundet, vad slumpen låter komma i min väg. I Sverige Pequod och Lyrikvännen. Mottar gärna tips.

Mot vilka språkområden, regioner eller länder tycker du att svenska poeter borde rikta sina blickar just nu?

Mot vilka områden? Det är kanske inte området utan poeten som fångar en. Som Gennadij Ajgi, eller Roberto Bolaño.

Vilken klassisk utländsk poet tycker du borde översättas och ges ut snarast?

Klassisk utländsk poet. Jag vet inte. Jag letar själv just nu.

27 November 2011

Internationell podpoesi

Podpoesi är en stadigt växande publiceringsform. Vid sidan av att tekniken utvecklas ser jag ett stort skäl till detta. Som uppmärksamhetsfält är ljudet mindre trångt än texten. Det är mycket svårare att förmå oss att läsa ännu en dikt än att lyssna på en.  Nedan bara några länkar till podcasts med poesi på nätet. Lägg gärna till fler på flera språk.

http://poetrypodcasting.org/

http://www.poetryfoundation.org/features/audiolanding

http://www.podcastdirectory.com/podcasts/505

http://classicpoetryaloud.podomatic.com/

Magnus William-Olsson

Ekelöf på Arabiska

Efter många om och men och åratal av arbete har Saleh Oweinis översättningar av Gunnar Ekelöf nu utkommit. Ett brett urval från Sent på jorden till de postuma dikterna. Boken ges ut av Kalima (www.kalima.ae) , Förenade Arabemiraten. Kalima är basen för ett ambitiöst projekt att till arabiska översätta och ge ut ett övervägt urval av förstklassig litteratur från hela världen.

Magnus William-Olsson

Ny översättning av Peter Waterhous

Peter Waterhous bok Blumen utkommer nu i en mycket fin  översättning av Harald Hultqvist under titeln Blommor. Förlaget är Rámus. ISBN:  9789186703035.

Magnus William-Olsson

POESILABBET

FSL:s Forskarseminarium (se www.kritikerseminariet.nu) har tillsammans med Kungliga Konsthögskolan och Stockholms Dramatiska Högskola öppnat ett Poesilabb, som undersöker alla tänkbara relationer mellan orden och kroppen. Skådespelare, dansare, tonsättare, poeter, översättare m.fl. driver projekt på labbet. Ett viktigt forskningsområde kommer att blir poesiöversättning. Poesliabbet är ambulerande även om det har en bas på STDH. Men dess pålitligaste hem är en hemsida, där projekten beskrivs och dokumenteras och där man också finner ett kalendarium för olika slags verksamheter, träffar och workshops. Adressen är www.poesilabbet.se

POETINTERVJUER

Också i Sverige har det funnits en stor tradition av poetintervjuer. Inte minst på radio förstås med Mats Rying och Willy Granqvist. Men också i tidningar och tidskrifter. Men genren ligger i träda i vårt land. Att förmå svenska tidningar att göra och publicera intervjuer med poeter är nästan omöjligt och radion har inte ens något program, utöver Dagens dikt, som ägnar sig åt poesi. Att den initierade, pålästa och jämbördiga poetintervjun kan vara en genre som låter läsaren komma i kontakt med poesins anspråk, bredd och djup visar den kubanske poeten Victor Rodríguez Núñes bok La poesía sirve para todo (ISBN: 978-959-209-838-1). 20 spanskspråkiga poeter, med ytterst olika temperament, utgångspunkter och humor konfronteras med sina egna dikter genom Rodríguez Núñes oväntade och intelligenta frågor. Det blir en bok som handlar en hel del om poesi, men ännu mer om allt det poeternas dikter handlar om. Inget är för stort och inget för litet. Den argentinske poeten Juan Gélman får frågan ”Kan man säga allt med poesi?” och svarar: ”Man kan säga allt på ett annat sätt och, fram för allt, kan man säga det man inte kan säga.”

Om det är sant vet jag inte. Men det pekar på ett anspråk som följer poesin. Och kanske säger det också något om varför en intervjubok med poeter är en bra idé. Samtal om poesi kan röra sig om vad som helst utan att komma ifrån ämnet. Det är uppenbart att poesiintervjun är en genre som borde få en upprättelse också i Sverige.

Magnus William-Olsson

Kinesiska poeter i Stockholm

 I ett samarrangemang mellan SFF, Bagdad Café och FSL talade Göran Sommardal och Li Li med de gästande kinesiska poeterna Huang Lihai, He Zhuangning, Mo Moi, Lai Er och Li Zhangang i Författarnas hus den 30 sept. Som ofta när man läser och hör berättas om den samtida kinesiska poesin påpekades att den Kinesiska poesin är så mångfaldig och vildvuxen att det inte är möjligt att tala om några dominerande trender, samt att internet är ett så jättelikt och välanvänt forum för poesi. De gästande poeterna lästa också dikter som – i Göran Sommardals översättningar – bekräftade skillnaderna och mångfalden traditioner och skrivsätt. Poeterna berättade också om sina olika inspirationskällor som visade sig vara allt från västerländsk rockmusik till klassisk poesi.

För mig stärktes intrycket att det inte ens i ett land med så stark nationell tradition och ideologi längre går att tala om poesi i nationella termer. Finns det alls någon ”kinesisk poesi?” Det finns förstås poesi skriven på mandarin, liksom det finn s poesi skriven på svenska , kantonesiska eller tibetanska. Men vad skulle idag utmärka en ”kinesisk” eller ”svensk” poesi?

Magnus William-Olsson

Alberto Blanco gästar Köpenhamn

Den Mexikanske poeten Albert Blanco gästar författerskolen i Köpenhamn den 30 augusti klockan 20.00 -23.00. Peder Skrams Gade 2A, 1. Alberto Blanco (f.1951) är poet, översättare och essäist. Som essäist har han främst skrivit om konst och översatt har han väsentligen amerikansk poesi, bland annat Emily Dickinson i en bok som kom på förlaget Hiperión i Spanien 2010 (ISBN:978-84-7517-945-2). Boken rymmer 55 diker av den amerikanska poeten och därtill fyrtio dikter av översättaren. Dickinsons perfekt balanserade enkelhet förefaller mig vara också Albero Blancos poetiska himmel. Så vitt jag vet är han inte tolkad till svenska. Nedan dock en skiss av en berömd Blancodikt, utan andra pretentioner än att ge läsaren en aning, syrslikt vag, av vad denne diktare är mäktig.
    

Syrsan flytande värld

Med ögonen öppna för gåtor

ser vi ju att formerna inte är våra

Varken tiden eller rummet är vårt

och inte frukterna som tänds

i grenar, böjda eller raka

Begärets genomskinlighet är inte vår

inte syrsans vingar eller sång

inte ens de torra lövens flykt

Om något skulle vara vårt. Ett mysterium!

Sångens passion och blygselns börda

                                                               

                                                                                magnus william-olsson