ENKÄT 1

Jenny Tunedal
Poet. Kritiker. se http://www.wwd.se/Forfattare/Forfattarpresentationssida/?personId=16783  

Vilken utländsk poet läser du helst just nu och varför?

Etel Adnan, därför att hennes skrivande, dess sätt att genomkorsa (överkorsa) olika traditioner –

framför allt inom arabisk, fransk och amerikansk poesi, intresserar mig.

Vilka tidskrifter och nätsidor konsulterar du helst för att orientera dig om lyrik på andra språk än svenska?

Alldeles för få. Men exempelvis Banipal, Vagant, Chain, OEI, Ron Sillimans blogg, Ubuweb, Afsnit Ps plogg (nu avslutad), Swoonrocket, Exosceleton

Mot vilka språkområden, regioner eller länder tycker du att svenska poeter borde rikta sina blickar just nu?

Svår fråga – mot de områden som intresserar dem. Men jag tror det är viktigt och berikande att blickarna riktas utåt, ut ur den egna tiden och det egna trånga rummet. Själv är jag intresserad av den arabisktalande världen och dess poesier, och alltid av amerikansk samtidspoesi.

Vilken klassisk utländsk poet tycker du borde översättas och ges ut snarast?

Jag blir osäker på vad "klassisk" innebär, men mitt förslag är Fadwa Touqan (1917-2003). Jag längtar också efter att få läsa de andra delarna av Adonis Boken, vars första del finns i svensk översättning.

30 september 2011

ENKÄT 1

Alice Thorburn

Bibliotekarier i Stockholms Stadsbibliotek och ansvarig för Posibazaren i Asplundhuset.

För mer info se http://biblioteketsbokbazar.blogspot.com/

Vilken utländsk poet läser du helst just nu och varför?

Läser – men helst lyssnar på – Nora Gomringer, tysk estradpoet som framträdde på bokmässan och finns att se på Youtube. Fantastisk inlevelse, otrolig utstrålning och scentalang. Både rolig och omedelbar, och allvarlig och tänkvärd.

Vilka tidskrifter och nätsidor konsulterar du helst för att orientera dig om lyrik på andra språk än svenska?

Kan inte säga att jag har koll på någon särskild faktiskt.

Mot vilka språkområden, regioner eller länder tycker du att svenska poeter borde rikta sina blickar just nu?

Östeuropeisk och tysk poesi.

Vilken klassisk utländsk poet tycker du borde översättas och ges ut snarast?

Vet inte om hon är klassisk precis, men vi hade en kroatisk poet här på Stadsbiblioteket igår kväll som läste sina dikter samt översatta versioner gjorda för det tillfället – hon finns inte på svenska. Hon heter Sanja Lovrencic, tyckte mycket om hennes dikter.

29 november 2009

ENKÄT 1

Eva Ström Poet, prosaist, kritiker och översättare.
För mer info se http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=6086

Vilken utländsk poet läser du helst just nu och varför?

Jag läser just nu Rainer Maria Rilke och Friedricke Mayröcker. Rilke (Orfeussonetterna) för att försöka förstå dem, kanske översätta dem och se hur de är uppbyggda. Mayröcker för att hon är så öppen och har ett så anspråkslöst tilltal.

Vilka tidskrifter och nätsidor konsulterar du helst för att orientera dig om lyrik på andra språk än svenska?

Tidskrifter och nätsidor. Detta är svårt. Jag har inget regelbundet, vad slumpen låter komma i min väg. I Sverige Pequod och Lyrikvännen. Mottar gärna tips.

Mot vilka språkområden, regioner eller länder tycker du att svenska poeter borde rikta sina blickar just nu?

Mot vilka områden? Det är kanske inte området utan poeten som fångar en. Som Gennadij Ajgi, eller Roberto Bolaño.

Vilken klassisk utländsk poet tycker du borde översättas och ges ut snarast?

Klassisk utländsk poet. Jag vet inte. Jag letar själv just nu.

27 November 2011

Internationell podpoesi

Podpoesi är en stadigt växande publiceringsform. Vid sidan av att tekniken utvecklas ser jag ett stort skäl till detta. Som uppmärksamhetsfält är ljudet mindre trångt än texten. Det är mycket svårare att förmå oss att läsa ännu en dikt än att lyssna på en.  Nedan bara några länkar till podcasts med poesi på nätet. Lägg gärna till fler på flera språk.

http://poetrypodcasting.org/

http://www.poetryfoundation.org/features/audiolanding

http://www.podcastdirectory.com/podcasts/505

http://classicpoetryaloud.podomatic.com/

Magnus William-Olsson

Ekelöf på Arabiska

Efter många om och men och åratal av arbete har Saleh Oweinis översättningar av Gunnar Ekelöf nu utkommit. Ett brett urval från Sent på jorden till de postuma dikterna. Boken ges ut av Kalima (www.kalima.ae) , Förenade Arabemiraten. Kalima är basen för ett ambitiöst projekt att till arabiska översätta och ge ut ett övervägt urval av förstklassig litteratur från hela världen.

Magnus William-Olsson

Ny översättning av Peter Waterhous

Peter Waterhous bok Blumen utkommer nu i en mycket fin  översättning av Harald Hultqvist under titeln Blommor. Förlaget är Rámus. ISBN:  9789186703035.

Magnus William-Olsson

POESILABBET

FSL:s Forskarseminarium (se www.kritikerseminariet.nu) har tillsammans med Kungliga Konsthögskolan och Stockholms Dramatiska Högskola öppnat ett Poesilabb, som undersöker alla tänkbara relationer mellan orden och kroppen. Skådespelare, dansare, tonsättare, poeter, översättare m.fl. driver projekt på labbet. Ett viktigt forskningsområde kommer att blir poesiöversättning. Poesliabbet är ambulerande även om det har en bas på STDH. Men dess pålitligaste hem är en hemsida, där projekten beskrivs och dokumenteras och där man också finner ett kalendarium för olika slags verksamheter, träffar och workshops. Adressen är www.poesilabbet.se

POETINTERVJUER

Också i Sverige har det funnits en stor tradition av poetintervjuer. Inte minst på radio förstås med Mats Rying och Willy Granqvist. Men också i tidningar och tidskrifter. Men genren ligger i träda i vårt land. Att förmå svenska tidningar att göra och publicera intervjuer med poeter är nästan omöjligt och radion har inte ens något program, utöver Dagens dikt, som ägnar sig åt poesi. Att den initierade, pålästa och jämbördiga poetintervjun kan vara en genre som låter läsaren komma i kontakt med poesins anspråk, bredd och djup visar den kubanske poeten Victor Rodríguez Núñes bok La poesía sirve para todo (ISBN: 978-959-209-838-1). 20 spanskspråkiga poeter, med ytterst olika temperament, utgångspunkter och humor konfronteras med sina egna dikter genom Rodríguez Núñes oväntade och intelligenta frågor. Det blir en bok som handlar en hel del om poesi, men ännu mer om allt det poeternas dikter handlar om. Inget är för stort och inget för litet. Den argentinske poeten Juan Gélman får frågan ”Kan man säga allt med poesi?” och svarar: ”Man kan säga allt på ett annat sätt och, fram för allt, kan man säga det man inte kan säga.”

Om det är sant vet jag inte. Men det pekar på ett anspråk som följer poesin. Och kanske säger det också något om varför en intervjubok med poeter är en bra idé. Samtal om poesi kan röra sig om vad som helst utan att komma ifrån ämnet. Det är uppenbart att poesiintervjun är en genre som borde få en upprättelse också i Sverige.

Magnus William-Olsson

Kinesiska poeter i Stockholm

 I ett samarrangemang mellan SFF, Bagdad Café och FSL talade Göran Sommardal och Li Li med de gästande kinesiska poeterna Huang Lihai, He Zhuangning, Mo Moi, Lai Er och Li Zhangang i Författarnas hus den 30 sept. Som ofta när man läser och hör berättas om den samtida kinesiska poesin påpekades att den Kinesiska poesin är så mångfaldig och vildvuxen att det inte är möjligt att tala om några dominerande trender, samt att internet är ett så jättelikt och välanvänt forum för poesi. De gästande poeterna lästa också dikter som – i Göran Sommardals översättningar – bekräftade skillnaderna och mångfalden traditioner och skrivsätt. Poeterna berättade också om sina olika inspirationskällor som visade sig vara allt från västerländsk rockmusik till klassisk poesi.

För mig stärktes intrycket att det inte ens i ett land med så stark nationell tradition och ideologi längre går att tala om poesi i nationella termer. Finns det alls någon ”kinesisk poesi?” Det finns förstås poesi skriven på mandarin, liksom det finn s poesi skriven på svenska , kantonesiska eller tibetanska. Men vad skulle idag utmärka en ”kinesisk” eller ”svensk” poesi?

Magnus William-Olsson